Från tabu till forskningsämne
I årtionden var UAP ett tabu inom akademin. Det håller på att ändras: astronomer jämför himlakartläggningar från före rymdåldern med moderna data, och universitet etablerar tvärvetenskapliga grupper som utvecklar metoder för att studera anomala fenomen. Sverige är en navpunkt för båda spåren.
Astronomi · Stockholm
VASCO-projektet – Nordita, Stockholms universitet och Uppsala
VASCO (Vanishing & Appearing Sources during a Century of Observations) leds av astronomen Beatriz Villarroel vid Nordita – Nordiska institutet för teoretisk fysik, som hör till Stockholms universitet – med medarbetare vid Uppsala universitet och internationellt. Projektet jämför historiska fotografiska himlakartläggningar, framför allt Palomar-plåtarna från 1950-talet, med moderna kartläggningar som Pan-STARRS och Gaia.
Nyckeln är tidsbaslinjen: de gamla plåtarna exponerades före Sputnik 1 (1957), så inga konstgjorda satelliter kan förklara objekt som dyker upp eller försvinner på dem. 2021 rapporterade teamet nio punktformiga transienter som dök upp och försvann inom 50 minuter på en enda plåt från den 12 april 1950 – ett resultat publicerat i Scientific Reports.
- Söker igenom ett sekel av observationer efter objekt som försvinner eller dyker upp
- Använder fotoplåtar från före satellit-eran som en störningsfri baslinje
- Kombinerar automatiserad bildanalys, Virtual Observatory och medborgarforskning
- Publicerat i granskade tidskrifter som The Astronomical Journal och Scientific Reports
Vetenskapliga referenser
Tvärvetenskapligt · Lund
ASG Anomalous Agenda – Pufendorfinstitutet, Lunds universitet
Pufendorfinstitutet för avancerade studier vid Lunds universitet hyser forskargruppen ASG Anomalous Agenda – den första akademiska UAP-forskargruppen i sitt slag i Sverige. Forskare från flera discipliner utvecklar tillsammans metoder för kritisk analys och vetenskaplig kunskapsbildning kring oidentifierade anomala fenomen.
I stället för att fråga 'är UAP verkligt?' utgår gruppen från fenomenets existens som studieobjekt och undersöker dess samhälleliga och kunskapsteoretiska implikationer: hur rapporter, sensordata och stigmatisering formar vad som räknas som kunskap.
- Tvärvetenskapligt: astronomi, fysik, idéhistoria, medievetenskap med mera
- Utvecklar transparenta, vetenskapligt grundade metoder för UAP-data
- Studerar samhälleliga och kunskapsteoretiska aspekter – inklusive stigma och institutionell tystnad
- Öppna seminarier och evenemang vid Lunds universitet
Läs mer
Källor och vidare läsning
Primärkällor: projektsidor, universitet och granskade vetenskapliga publikationer.
- VASCO project – research publications ↗
- Villarroel et al. 2019, The Astronomical Journal – VASCO I: USNO objects missing in modern sky surveys ↗
- Villarroel et al. 2021, Scientific Reports – nine simultaneous transients on 12 April 1950 ↗
- Nordita – Nordic Institute for Theoretical Physics ↗
- ASG Anomalous Agenda – The Pufendorf Institute for Advanced Studies ↗
- Lund University research portal – Anomalous Agenda (ASG Pufendorf IAS) ↗
Relaterade sidor
Vanliga frågor
Bedrivs UAP-forskning vid europeiska universitet?
Ja. Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet driver den tvärvetenskapliga gruppen Anomalous Agenda, och astronomer vid Nordita/Stockholms universitet leder VASCO-projektet om anomala transienter i historiska himlakartläggningar.
Vad har VASCO-projektet hittat?
VASCO söker efter objekt som dyker upp eller försvinner mellan gamla fotoplåtar och moderna kartläggningar. Det mest kända resultatet är nio samtidiga transienter på en plåt från den 12 april 1950 – innan någon satellit fanns – publicerat 2021 i Scientific Reports.
Bevisar forskningen utomjordiska besök?
Nej. Forskarna betonar att anomala observationer kräver mer data och metodutveckling. Målet är att fastställa vad som kan och inte kan förklaras – inte att förutsätta en förklaring.